ancorainfiore

Jag vet hur fantastisk det skulle kännas om du promenerat bakom och placerat händerna mjukt där axlarna övergår till armar för att ingen ska kunna komma mellan oss. Jag förundras över hur det kommer sig att du inte kan läsa mina tankar, du kan ju så mycket annat som jag inte förstår hur du kan. Du ser något i mig som ingen annan ser. Du får mig att vilja skriva lappar att smyga ner i bakfickorna av dina byxor, att skriva meddelande med läppstift i badrummet om jag går upp tidigare, eller väcka dig mitt i natten bara för att berätta hur bra du passar vid min sida.

Jag vill lägga min hand i din och låsa fast våra hjärtan tätt intill varandra. De dagar du gråter vill jag torka dina tårar och vid de tillfällen du faller vill jag resa dig upp igen. Likaså de stunder då hopplösheten smyger sig på och omgivningen blir alldeles för mörk, vill jag tända världens alla ljus för dig. Jag vill viska ord i dina öron som jag aldrig har uttalat förut och berätta saker som ingen annan vet.

Jag vill skriva så mycket om dig, jag vill skriva allt om dig. Mest hur du tar på mig utan att jag går sönder, hur du pressar gränser och krossar alla murar i min väg.