Bubba.
Jag skriver sällan om kärleken när den är som finast eftersom det ofta låser sig då jag är så full av fjärilar och lyckorus att jag inte riktigt finner orden. När jag tänkte på dig idag så började mitt hjärta plötsligt tala på något märkligt sätt och mina fjärilar ersattes för första gången med ord flygandes omkring i huvudet. För du gör världen till en vackrare plats och dina händer skänker min kropp ett välbehag som ingen annans kan, och när dina läppar möter mina vaknar jag till liv igen. Jag känner solen mot min kropp men ändå är det du som ger min hud den värme ingen någonsin har lyckats med förut, och jag är inte längre rädd, för din blick ger mig nytt hopp och jag kan inte sluta upprepa att du är min, bara min - och att vi är varandras.
Han fyller mig med en ovärderlig trygghet, och när jag skriver känns mina ord så små men jag tror att han förstår ändå - för en våg av längtan pulserar i min kropp när jag inser att jag vill växa med honom, och när jag tänker på att han känner det samma tåras mina ögon för det känns så rätt, så felfritt och alldeles, alldeles perfekt.
Bubba, always always
because saying it twice, means forever
